Elevsida 4-6 Perspektiv

 

  Perspektiv

Perpektiv är det som ger känslan av att en bild inte är platt, som gör att du förstår att något är framför, bakom eller mitt emellan. Det ger också en känsla av olika delars storlek i förhållande till varandra. Perspektivet utgår från betraktarens (dina) ögon. Det finns olika perspektiv, beroende på var betraktaren står i förhållande till motivet. När du ser på ett motiv rakt framför dig, i ögonhöjd, kallas det normalperspektiv.

Perspektivet står för ett djup, och visar hur nära eller långt bort något är. Det som är nära betraktaren (dig) är stort och det som är längre bort är litet. Det som är nära syns tydligt och detaljerat, men ju längre bort i bilden något är desto mindre och suddigare blir de, och ögat kan inte längre se detaljerna. Du kan alltså inte se grässtrån, blommor, grenar eller liknande i bildens bakgrund. Det finns olika perspektiv, och vi ska idag lära oss lite om de olika perspektiven, innan ni ska få skapa en bild i enpunktperspektiv utifrån steg för steg beskrivning med tillhörande bilder. 

Den viktigaste linjen i ett perspektiv är horisontlinjen. som är den linjen där himmel och jord möts. Även om horisontlinjen är täckt av byggnader eller natur, så finns den där, och är så långt bort du kan se. Horisontlinjen är alltid i din ögonhöjd, oberoende av om du sitter på marken, står , eller befinner dig på toppen av ett berg. Andra begrepp som är bra att kunna är förgrund, mellangrund och bakgrund. Förgrund är det som är längst fram i bilden, mellangrund är det som är i mitten av bilden och bakgrund är det som är längst bak i bilden.

Tydlig horistontlinje, förgrund, mellangrund och bakgrund

På bilden ovan ser du en brygga som blivit upplagd på marken under vintern, ett räcke ner till bryggan, snötäckt mark och lite snår- dessa föremål bildar bildens förgrund- det som finns närmast betraktaren. Bakom förgrunden syns en snötäckt del av sjön Mjörn, den snötäckta snön står för bildens mellangrund- det som befinner sig bakom förgrunden, men inte lika långt bak som bakgrunden. Vi kommer sedan till bakgrunden- det som är längst bak i bilden. Bakgrunden är suddig och man kan inte urskilja vad som finns där.

Färgperspektiv

Färgperspektiv i färgat papper

Färgperspektiv från naturen

När man hör begreppet färgperspektiv för första gång är det lätt göra misstaget att  tro att det handlar om ett stort spekter av färger- till exempel höstträd som bjuder på ett rikt utbud av färger.

Färgperspektiv- ögat uppfattar färgen på  föremålet svagare, blekare och ljusare desto längre bort det är. De mörkare och varmare färgerna i förgrunden, ljusare och kallare färger i bakgrunden.

Överskärning är när föremål kommer framför andra föremål längre bort, vi vet att berget fortsätter bakom det föremål som skär över och skymmer delar av motivet.

Luftperspektiv fungerar som färgperspektiv- ljusare utspädda och luftigare färger. 

Långa avstånd ger tydligare färgperspektiv.

Färgperspektivet i papper på bilden ovan är skapat genom att klippa till berg/vågor i varierande utföranden ur fem papper från ljusblått till mörkblått och avslutningsvis ett svart papper, och limma fast på ett orange papper. Börja med att limma fast det ljusaste blå pappret högt upp på det orange bakgrundspappret (som blir himlen), fortsätt med nästa papper från ljust till mörkt, och avsluta med det svarta pappret längst ner. På bilden under ses ett färgperspektiv från naturen.

Enpunktsperspektiv och centralpunktsperspektiv

Enpunktsperspektiv


En bild kan ha både enpunktsperspektiv och centralpunktsperspektiv, då de båda utgår från en punkt (syftpunkt). Enpunktsperspektivets syftpunkt behöver inte sitta centralt, men det behöver den göra i centralperspektivet. Centralpunktsperspektivet ska ses i ögonhöjd (att du står upp och ser)- annars är det endast ett enpunktsperspektiv. Syftpunkten är den punkt dit alla linjer möts i perpektivets horisontlinje.

Tvåpunktsperspektiv

Tvåpunktsperspektiv

I ett tvåpunktsperspektiv finns två syftpunkter. Tvåpunktsperspektiv är när du ser på ett föremål från ett hörn och ser två sidor av föremålet, som hörnet av ett hus eller en låda. På bilden syns ett minnesmärke i natursten, där betraktaren ser två av fyra sidor. Här kan man tänka sig att det finns en syftespunkt längre ut än bilden sträcker sig på båda sidor om statyn. För att hitta dem kan man lägga ett större papper under bilden, och lägga linjalen längs med övre och nedre kant på vardera sida och dra ut åt sidorna. Syftespunkterna ligger i skärningspunkterna mellan övre och nedre linjen på de båda sidorna.

Fågelperspektiv

Fågelperspektiv


I fågelperspektivet ser vi motivet ovanifrån, över normal ögonhöjd. Horisontallinjen befinner sig i din ögonhöjd oberoende av om du är högt, lågt eller mitt emellan. På bilderna ovan har jag valt en bild på en ljusstake tagen ovanifrån och en bild från ett flygplansfönster, där man tittar ner på hav och land som sticker fram under molnen. 

Grodperspektiv

Skärmflygning ur grodperspektiv

Sittande tjej i grodperspektiv

I grodperspektiv ser vi motivet underifrån, under normal ögonhöjd. På bilderna befinner sig betraktaren på marknivå och tittar upp på motivet som befinner sig på en högre nivå. 

Centralperspektiv/Frontalperspektiv

Centralperspektiv/Frontalperspektiv


Det går inte alltid att teckna i syftpunkt. I centralperspektivet/frontalperspektivet har du föremålet rakt framför dig även om du inte kan dra parallella linjer till en syftpunkt.

Uppgift- Enpunktsperspektiv

Du behöver:

Ett vitt ritpapper

Blyerts, suddgum och linjal

Svart fineliner (tuschpenna med fiberspets), färgpennor

1. Börja med papper och blyertspenna. Rita en ram av cirklar som du ritar på frihand, det gör inget om de inte blir perfekt rundade cirklar.

2. Placera din syftpunkt inuti ramen, i exemplet ovan har jag valt att placera min punkt någonstans i mitten av ramen.

3. Nu behöver du linjalen. Du ska rita linjer från cirklarnas ytterkant till syftpunkten. Kom ihåg "KROCK-STOPP"- vilket betyder att om linjen möter en annan, så är det stopp. 

Linjerna dras från syftpunkten till cirklarna.

Alla linjer är på plats

4. Nu fyller du i cirklarna och linjerna med finelinern, och lägger till ett mönster i cirklarna 

Cirklarna ifyllda med fineliner

5. Nu ska du använda färgpennorna och fylla i både blommor (eller eget mönster) med färg, och utrymmena mellan syftpunkt och cirklar.

 

6. Slutligen fyller du i utrymmet mellan syftpunkterna och blomcirklarna med vågformade linjer. Dessa linjer förstärker känslan av djup och en cylinderform under blommorna.

Tänk på:
Det är bra att använda en hård penna (H) som inte smetas ut, men rita svagt så att du kan sudda bort eventuella hjälplinjer.
Samtidigt med att sträcken mellan linjerna smalnar av och blir kortare, blir de även tätare. 

Lgr22:

Centralt innehåll 4-6:

Bildframställning: Teckning, fotografi

Tekniker, verktyg, material: Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i två- och tredimensionella bilder, till exempel linjer, färg och hur kombinationer av dessa kan användas i bildskapande arbete. Verktyg och material för teckning, fotografering.